Laddar

Hon vill införa lokalvaluta på Öland: "Skapa ett nätverk"

Anna Sandwall vill att Öland ska få en egen lokalvaluta, kallad LÖK, lokala Ölandskronor. - Foto: Tilda Eriksson

"Exempelvis om jag vill få mitt hår klippt kan jag gå till frisören och ge en check på 400 lök", säger Anna Sandwall.

1 person har reagerat på denna nyheten

delningar

Stockholmaren Anna Sandwall flyttade till Öland för tre år sedan. Nu har hon skickat in ett medborgarförslag till Mörbylånga kommun om att starta upp en lokal valuta som gör det enklare för privatpersoner att byta varor och tjänster med varandra. Enligt Anna borde den lokala valutan kallas för lokala öländska kronor (LÖK).

– Det är lite olika trådar till varför jag kommer med det här förslaget. När jag bodde i Stockholm var jag med i en förening som hette Byts och där har jag erfarenhet ifrån att det här systemet fungerar, säger Anna till 24Öland.

Systemet är en form av byteshandel som till viss del är inspirerad av Italien och Spanien där de använder sig av sådan här handel. Förslaget är också inspirerat av Lets (Local Exchange trading systems) som är ett valutasystem för byte av varor och tjänster utan vinst.

– Det borde vara kommunhuset som ska hålla ansvar för den här organisationen. Det är folkvalt och någon som människor litar på och är också uppbackat av ett ekonomiskt kapital. Därefter skulle det finnas en tjänst eller någon som skulle vilja arbeta ideellt med att upprätthålla ett sånt här system, säger Anna.

Anna menar att den lokala öländska kronan skulle vara uppbyggt med ett register på vilka tjänster och varor som människor kan bidra och erbjuda. Det skulle även finnas ett register på de varor och tjänster som efterfrågas. Den lokala öländska kronan skulle delas ut i form av checkar. Checkarna ska sedan skickas tillbaka till kommunkontoret där de håller ordning på saldot.

– Exempelvis om jag vill få mitt hår klippt kan jag gå till frisören och ge en check på 400 lök. Frisören kan i sin tur ge denna checken till någon inom systemet för att få den hjälp den behöver. Till exempel kattvakt. Det som behövs är förtroende för verksamheten och att tillräckligt många vill vara med på det, säger Anna.

En anledning till varför systemet borde finnas enligt Anna är att fördela resurserna mer rättvist.

– Värdet ska vara lite lägre än svenska kronan, det ska kännas generöst och man ska förstå vad det är värt. För de personer som är involverade kan de få tjänsterna och varorna till ett bättre värde och att de får tillgång till vissa saker de annars skulle varit utan. Det handlar också om den sociala aspekten och att känna samhörighet på lokal nivå. Man träffar nya personer och knyter kontakt med människor man inte skulle varit i kontakt med annars, säger Anna.

Att använda ett analogt system med registret och checkarna ser Anna som en fördel.

– Det kanske ligger mycket i tiden det här med digitalt. Det kan vara jättesmidigt och jättebra med en app. Men produktionsförhållanden vid tillverkningen av nya telefoner är inte hållbara om man skaffar en ny telefon var tredje år.

Anna vill att resurserna ska förbrukas mer effektivt och att samhället ska bli mer resurssnålt.

– Jag hoppas att vi lyckas skapa ett nätverk där man byter mer lokalt så att det inte blir så stor energiförbrukning med transporter. Kanske har du saker hemma som du inte använder så mycket då kan du byta det vidare. Jag skulle gärna vilja se fler initiativ för en hållbar utveckling på lokal nivå. Det finns så mycket som skulle kunna göras för en ökad medvetenhet, säger Anna.

Relaterade artiklar